Att placera en låt i en genre känns självklart för en lyssnare. Vi hör direkt att något är jazz, hiphop eller folkmusik. Men när uppgiften ska lösas av en dator, eller analyseras systematiskt av en forskare, visar sig genre vara en av musikens svåraste och mest omtvistade kategorier. Den här guiden förklarar hur genreklassificering görs … Läs mer
Den som vill forska på musik med kvantitativa metoder stöter förr eller senare på en juridisk fråga: är det tillåtet att samla in, kopiera och analysera stora mängder upphovsrättsskyddat material? Svaret är mer nyanserat än både optimisten och pessimisten tror. EU har de senaste åren byggt ett ramverk som uttryckligen öppnar för text- och datautvinning … Läs mer
När en låt rör sig genom det digitala musiklandskapet följs den av en osynlig svans av identifierare och metadata. Utan dessa koder skulle ingen kunna räkna ut vem som ska få betalt, vilken inspelning en strömningstjänst faktiskt spelar upp eller hur många versioner som finns av samma komposition. För musikforskaren är samma metadata råmaterial: den … Läs mer
Musik går att lyssna på, men den går också att räkna på. När musik översätts till strukturerad metadata, alltså ordnade uppgifter om artist, utgivning, genre och ljudegenskaper, öppnas en helt egen forskningsväg. Den här guiden går igenom vad musikmetadata är, hur forskare använder den och vilka fallgropar man bör känna till. Vad menas med musikmetadata? … Läs mer
När musik beskrivs som data räcker det inte med genre och årtal. Stora musikkataloger förses ofta med en uppsättning numeriska ljudegenskaper som försöker fånga hur en låt låter och känns. Den här guiden förklarar vad de vanligaste måtten betyder, hur de beräknas i grova drag och vad man bör tänka på när man använder dem … Läs mer